Spatiala Nyckeltal P-, K- och kalkbehovsberäkning, ekonomi

Tanken med precisionsodling är att anpassa åtgärder till behovet på fältets olika delar. Nyckeltalen ska underlätta bedömningen av inomfältsvariationen och konsekvenserna av att inte ta hänsyn till den. Under rubriken Verktyg finns länk till en sida där man kan räkna på lönsamheten i Precisionskalkylen. Det är en beräkningsmodell för att utifrån markdata beräkna ekonomin i att variera PK gödslingen. Kravet är tillgång till markkarteringsdata. Man skulle kunna använda data från skördekartering med GPS om det finns, men i kalkylen kan man endast ange fältets förväntade medelskörd.
 
Data från en markkartering eller ett interpolerat punktnät kopieras in i ett kalkylark som finns tillgängligt på hemsidan. Skördedata uttrycks som relativ skörd i procent. Andra uppgifter som man måste fylla i är fältets medelskörd och typ av gödsel. För behovsberäkning har använts en modell som härrör från tabellvärden vilka redovisas i Lantmännens Växtodlaren. Tabellvärdena följer den gängse klassindelningen i olika P- och K-AL-klasser samt en grov indelning efter förväntad skörd. I varje punkt beräknas behovet på samma sätt och utifrån samma kriterier som man annars beräknar ett medelbehov för fältet.

Skillnaden mellan behovsberäkningen enligt ett skiftes medeltal och behovsberäkning i varje fältdel har använts som beskrivning på den inomfältsvariation som föreligger. Beteckningen MAE (kommer från engelskans mean absolute error – absolutbeloppet på medelfelet) har använts och beräkningen kan skrivas:



där b anger behovet på varje fältdel i (antalet fältdelar är n) medan m är medelbehovet för fältet. Man får dels ett mått på medelavvikelsen om man använder fältmedeltalet för gödslingen jämfört med det ”verkliga” behovet, och dessutom får man möjlighet att se denna skillnad i varje del av fältet – vilket kan redovisas t ex i kartform. Man kan då få en uppfattning om i vilka delar av fältet som medelgödslingen ger störst fel.

Ekonomi

En uppskattning av den ekonomiska konsekvensen av precisionsgödslingen erhålls genom att man summerar skillnaden i gödselförbrukning vid precisionsstyrning jämfört med medelgödslingen och dess eventuella effekter på skörden. Skördeeffekten av P och K är inte tydlig och kan diskuteras. I figuren framgår att det endast är vid mycket låga P-AL-tal som man kan förvänta sig en tydlig effekt på skörden enligt den använda modellen.

Summan av den mängd fosfor som sprids i onödan om man skulle gödsla fältet enligt medelbehovet utgör P-överskottet. En medelgödsling medför att vissa platser får för mycket P, andra får för litet medan resterande ytor får en lagom mängd. En del av fosforgödseln som tillförs på platser där det aktuella behovet är mindre än medelbehovet har ingen positiv effekt på grödans tillväxt. Risken för P-förluster ökar med ökad koncentration av P i marken. Vid P-AL-tal som överstiger omkring 10 mg P/100 g jord över risken för läckage avsevärt.

Ur miljö- och resurshushållningssynpunkt är det av stort intresse att minska onödig fosforanvändning. P-nyckeltalen ger en bild av hur fosforvariationen inom fälten ser ut och dess konsekvenser vid olika gödslingsstrategier. För många fält med liten fosforvariation når man långt genom att välja rätt NPK-produkt och sprida en jämn giva.