Markkarteringsstrategi

Kännedom om fältens jordart och hur den varierar är viktigt för att förstå varför avkastningen varierar. I vanlig markkartering tas endast cirka ett prov per två eller tre hektar för jordartsbestämning. Den glesa jordartkunskapen blir otillräcklig med den precision som numera är tekniskt möjlig att få för den som vill tillämpa platsspecifik odling. Därför har forskare på SLU med stöd av Stiftelsen Lantbruksforskning undersökt om man med så kallad NIR (nära infraröd)-teknik kan ta fram jordartskartor med högre upplösning och till lägre kostnad än med konventionell analys. Med NIR kan inte jordarten direkt utläsas utan vanliga jordprover behöver tas för att skapa ett samband mellan jordart och utfallet av NIR-analysen. Konsten är att inte ta mer prover än vad som behövs för att hålla nere kostnaden men ändå få en bra kartering.

NIR-tekniken ger möjlighet till jordartskartor med större precision. Här visas mullhalten. Ju blåare desto högre mullhalt. Bild: Johanna Wetterlind

I försöket ingick en gård i Mälardalen, två gårdar i Skaraborg och en i Skåne. På varje gård provtogs mellan 2 och 10 skiften och gårdarna var valda för att fånga in olika jordarter.

Det verkar fungera

Forskarna slutsats är att metoden fungerar bra för att bestämma lerhalt och mullhalt. Ler- och mullhaltskartor med 1,5 — 2 NIR-prov per hektar blev bättre än kartor som gjordes med 0,5 prov per hektar med traditionell jordartsanalys.

Man använde sig av 25 referens- eller kalibreringsprover och konstaterar att det är viktigt att proverna verkligen täcker in en gårds jordartsvariation. För att avgöra vilka av proverna som ska analyseras som referensprover har man undersökt om satellitbilder tagna vid tillfällen då jorden ligger bar kan användas. Man har också undersökt om en fältmätning av jordens ledningsförmåga, med så kallad EM-38, underlättar beslutet om referensprover. I detta försök var ingen metod överlägsen den andra och båda har sina begränsningar.

Kartorna visar lerhalt på en av gårdarna. A med 0,5 prov/ha och traditionell analys. B med 1,5 prov/ha och lerhalten bestämd med NIR-teknik. Bild: Johanna Wetterlind

Beräkningar av ekonomin har visat att för en gård om 100 hektar skulle det kosta 5- 10 000 kr extra att komplettera sin befintliga jordartskarta med NIR-analys om man har cirka 30 prover. Då får man en användbar jordartskarta att styra insatserna inom fältet. Har man inte en vanlig jordartskarta skulle analyskostnaden för en sådan gjord med NIR-teknik bli 25-40 procent billigare än vanlig analys av ett jordartsprov per hektar.